Min sits utveckling i hoppningen
Bild 1 så lyfter jag honom över hindret med händerna. Jag lägger all balans i sitsen och hade han hoppat konstigt där så hade jag lättat i sadeln. Jag har där emot en bra possition med överlivet, det är lägre på övre än undre bilden. Dock är första bilden i ett stig språng mer än den andra, därför ser de lite mer annorlunda ut också.
Bild 2 så har jag bättre possition med benen och mera knäslut. Överlivet skulle dock ha varit lite lägre men annars var det bra. Händerna följer nacken på Kvicken, så det har förbättrats mycket och att jag inte släpper för mycket på tygeln så den glappar, det kan ju göra att jag inte har koll i landningen.
Förr vinklade jag ut armbågarna, la tyngden i tyglarna när hoppen blev konstiga och jag hade raka ben neråt bara. Mycket har hänt den senaste tiden sen jag fick börja rida Kvicken och allt bara rullar på och det är hur kul som helst!
Utvecklingen bara ökar
De är helt sjukt va jag och Kvicken har utvecklats, jag har inte ens haft honom i ett år än och vi är redan ute och tävlar. Kvicken en helt anna häst, han är helt fantastisk.
När jag fick honom kunde han inte stå still när jag skulle sitta upp, de gick inte att skritta utan att han började tackta. Han kunde inte hoppa en bana som var högre än 60cm. Han slog bakuter hela tiden han var en rikigt gris.
Men nu så kan man sitta upp utan att bli halft över sprungen, man kan skritta men helt långa tyglar och han skrittar lika lungt ändå, här om dagen skrittade vi ca 2km och han hade inte en enda tanke på att börja springa. Han hoppar banor på 95cm - 100cm utan problem och han sparkar nästan inget. Allt blir bara bättre och bättre om han fortsätter såhär så kommer vi komma långt.
Jag kan inte förstå att han faktiskt kan göra allt detta. Att vi kan göra detta tillsammans är en sådan häftig upplevelse. Jag sattsar verkligen fullt ut på Kvicken, mitt mål med honom är att kunna starta en 110cm de vore grymt!
Jag ska sattsa - Vi ska klara de <3
